Då är tävlingssäsongen 2022 i gång i full fart. Det jag tycker är mest spännande är att se alla nya russtravare på banan och då fram
för allt treåringarna. Här ser vi ett antal hästar med spännande härstamningar vad avser föräldrarnas resultat på travbanorna, men sen visar det sig hur man lyckats ta hand om och tränat hästarna inför
tävling.
På Bodens tävlingsdag den 7 maj fick vi verkligen se ett par förstklassiga prestationer.
Det var Stenbydal’s Lillja som debuterade och segrade på 2,06,6 och tvåan i loppet Tolängas Medley med tiden 2,10,1.
Dessa hästar är verkligen värda att rada upp ett antal (många) segrar med tanke på tiderna de presterade i sitt debutlopp.
Tyvärr är propositionsupplägget för våra ponnytravare
inte anpassade för att visa vad ponnytravarna är kapabla till utan gynnar i stället de som smygkör sina hästar.
Det är dags för en radikal förändring av propositionssystemet för våra ponnytravare om vi skall ha en fortsatt utveckling av våra ponnytravare.
Vi måste köra fler lopp med propositioner med tillägg efter pengar.
De duktiga russtravarna kommer kvickt att vandra upp i klasserna så det är ingen fara att de är kvar i låga klasser när det gäller propositioner med tillägg efter pengar.
Naturligtvis kommer det att bli högljudda protester framförallt av de som genom åren lärt
sig taktikkörningens konst för visst låter det bra när man argumenterar med de oerfarna att tidshandicap gör att alla har chans att vinna även om man har en russtravare som bara kan trava i 2,40 fart. De som argumenterar hårdast
för detta är de som har russtravare som kan trava betydligt fortare men många gånger inte behöver det.
Vi vill ha fram fler och duktiga russtravare och då får vi tänka på avel för framtiden.
De senaste åren har vi fått
in ett antal hingstar som vid avelsvärdering blivit godkända för att föras in i ”stambok enligt rasvisa krav”. Men tyvärr är det flera av dessa prestationshingstar som inte har använts i aveln.
Det som ägarna totalt glömmer bort är att för att en hingst skall bli populär måste den visa avkommor som kan tävla på hög nivå, och det tar ett antal
år innan avkommorna är ute på tävlingsbanorna. Har då hingsten kommit upp i ålder låt säga 12-15 år innan den används i avel har hingsten små möjligheter att bli populär att betäcka
bra ston med.
Dessutom går eventuella avelsframsteg väldigt långsamt jämfört med om hingsten redan som femåring debuterar i avel.
Med andra ord fler prestationshingstar som används i avel och även god prestationsston gör mer nytta i avel än att
tävla till sista dagen som 18-åringar.
Bengt
20220510